Krav från en samlad opposition: Tillsätt en oberoende granskning av Stockholms äldreomsorg med anledning av Covid-19

Stockholm har drabbats hårt av Covid-19. Äldreomsorgen har varit särskilt drabbad, med snabb smittspridning och många dödsfall. Siffror visar på närmare 900 döda på särskilda boenden i Stockholmsregionen. Vart femte svenskt dödsfall i Covid-19 har inträffat på de boenden där de äldre ska känna en trygghet.

Samtidigt har den styrande majoriteten fått kritik för att vara alltför senfärdiga med att införa nödvändiga insatser för att dämpa smittspridningen inom äldreomsorgen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ kräver därför idag att en särskild kommission tillsätts för att granska äldrepolitiken i Stockholm.

– Vi tar det här initiativet eftersom det är uppenbart att saker inte har fungerat inom äldreomsorgen. Äldreborgarrådet har ju sagt att inget kunde gjorts annorlunda och att allt har hanterats på ett tillfredsställande sett. Det är han nog ensam om att tycka, det räcker med att titta på statistiken. Vi kan inte ha den typen av önsketänkande, verkligheten är som den är och då måste vi lära av de misstag som gjorts så att vi inte upprepar dem. Det säger Karin Wanngård, (S) oppositionsborgarråd.

– Alla larmrapporter som kommit från facket och personalen visar ju verkligen på behovet av en genomlysning av äldreomsorgen i Stockholm. Står vi inför en såhär allvarlig situation igen så måste beredskapen vara betydligt bättre, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd

– När Stockholm sticker ut så tydligt i statistiken är det uppenbart att äldrepolitiken behöver granskas. Annars riskerar de anställda, som till absolut majoritet består av kvinnor, med orimliga arbetsvillkor, att få bära skulden för att smittan spridits bland äldre. Det är inte acceptabelt. Det säger Lisa Palm, tillträdande gruppledare för Feministiskt initiativ.

Bakgrund

Den samlade oppositionen lämnar in en skrivelse med ett skarpt förslag om att en oberoende kommission tillsätts för att granska äldrepolitiken. Den oberoende kommission behöver bestå av forskare och experter som tillsammans med fackliga företrädare och anhörigorganisationer analyserar stadens agerande. Oppositionen menar att följande områden behöver granskas.

  • 1. Stadens beredskap och skyddsmaterial. Avsaknaden av tillräckligt med skyddsmaterial har varit ett betydande arbetsmiljöproblem och bidragit till smittspridning. Läget har försvårats av den moderatledda ledningen i Region Stockholm som sedan tidigare tagit bort lagerhållning av skyddsutrustning i sin beredskapsplan för pandemier.
  • 2. Stadens långsamma beslut om isolering av smittade. Den 16 mars meddelade Folkhälsomyndigheten att det rådde allmän smittspridning i Stockholms län. Vi efterlyste i månadsskiftet mars/april åtgärder för att säkerställa att smittade på äldreboenden skulle hållas isolerade, till exempel genom kohortvård. Vi ville även införa särskilda förstärkningsteam inom hemtjänsten. Ett sådant beslut fattades först den 24 april. Varför så mycket tid gick förlorad måste vara föremål för granskning.
  • 3. Samverkan och krav på fristående aktörer. Stockholms stad har ett stort antal aktörer inom äldreomsorgen. Det finns krisklausuler i avtalen med privata aktörer som kan användas för att ställa mer långtgående krav än vad som är möjligt under normala omständigheter. Frågor om huruvida klausulerna har använts i tillräckligt hög utsträckning och om kraven på privata aktörer behöver skärpas bör vara del av en utvärdering.
  • 4. Hygienrutiner och närhet till vård. Det är uppenbart att möjligheten att efterleva de basala hygienrutinerna behöver förbättras, exempelvis vad gäller hanteringen av arbetskläder. Ansvaret ligger på arbetsgivaren men frågan är om stadens uppföljning varit tillräcklig. Stockholmsregionen är den enda regionen utan kommunaliserad hemsjukvård, något som minskar möjligheten för hemtjänstanställda att få handledning av medicinskt utbildad personal.
  • 5. Otrygga anställningsformer. Många har vittnat om att otrygga anställningar bidrar till ökad smittspridning. Villkoren för anställda, som till absolut majoritet består av kvinnor, har försämrats på flera olika sätt och det behöver också ses utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kommissionen behöver utvärdera effekterna av avskaffade krav på att minska antalet timanställda.
  • 6. Effektiviseringskrav på äldreomsorgen. Mellan 2014 och 2018 ställdes inga ekonomiska effektiviseringskrav på äldreomsorgen. Efter valet 2018 har dock varje budget inneburit effektiviseringskrav som totalt uppgått till närmare 170 miljoner kronor. Vilka förutsättningar har detta inneburit för verksamheterna och hur har detta påverkat arbetet under den akuta krisen?
facebook Twitter Email