Vårdsamverkan Stockholm – en trygg vård för dig

Vårdsamverkan Stockholm är Socialdemokraternas modell för sjukvården i Stockholms län, och därmed ramen för all den sjukvårdspolitik vi driver i Stockholms läns landsting.

Modellen vilar på tre bärande principer:

  • Enkelhet – vården ska bli enklare för dig som patient.
  • Valfrihet – din valfrihet att välja vårdgivare ska göras mer meningsfull.
  • Ansvar vården ska ta ett helhetsansvar för din hälsa och vård.

Ett centralt inslag i Vårdsamverkan är att vårdcentralen ges ett huvudansvar för patienten. Även när patienten behöver vård i det övriga vårdsystemet ska vårdcentralen fungera som vägledare och samordnare av vården. På så vis skapar helhetsansvaret också större enkelhet.

Ett annat centralt inslag i Vårdsamverkan är att stoppa den uppstyckning av vården i privata vårdmarknader som alliansen ägnat sig åt under sin tid vid makten, och som bidragit till många av de problem Stockholmsvården uppvisar idag.

Längre ner på denna sida kan du läsa mer om Vårdsamverkan Stockholm.

Akutsjukvårdslyftet – ett åtgärdspaket för Stockholms läns akutsjukhus

Eftersom alliansen styckat upp Stockholmsvården i ett stort antal privatiserade vårdmarknader, och eftersom man tillåtit dessa marknader att bli mycket kostsamma, har akutsjukhusen kommit i kläm. Vårdmarknaderna har utarmat akutsjukhusen på både pengar, personal och forskningsunderlag. Det är ett viktigt skäl till de problem som nu syns vid akutmottagningarna. Personalbrist tvingar sjukhusen att hålla vårdplatser stängda, vilket i sin tur betyder att patienter som ska läggas in på vårdavdelning istället blir kvar på akuten och måste placeras i korridorer och kulvertar. Personalbrist tvingar också sjukhusen att ställa in många planerade operationer.

Att vända utvecklingen vid akutsjukhusen kommer att ta lång tid och kräva att alliansens politik att stycka upp vården i alltfler privatiserade vårdmarknader stoppas. Men omedelbara åtgärder kan också vidtas, och därför har Socialdemokraterna föreslagit ett Akutsjukvårdslyft för Stockholm. Vår målsättning är att Stockholm ska ha Sveriges kortaste väntetider – i hela vården. Vi vill bryta den onda cirkeln av dålig arbetsmiljö, personalflykt och en alltmer otrygg vård för patienten. Vi tänker göra det mer attraktivt att jobba i vården, och vi är beredda att avsätta resurser för det. Vi satsar 1 miljard kronor på akutsjukvården.

I lyftet ingår följande förslag:

  • Öppna de stängda vårdplatserna genom att rekrytera 1 500 fler medarbetare.
  • Ungefär halva satsningen går till en lönepott som efter förhandling mellan parterna kan användas för att höja löner för undersköterskor och sjuksköterskor på akutsjukhusen.
  • Ett återhämtningslöfte: Vi vill införa kortare veckoarbetstid med mer tid för återhämtning för personal som jobbar kvällar och helger.
  • Ett utbildningslöfte: Fler undersköterskor och sjuksköterskor ska få möjlighet till vidareutbildning med full lön.
  • Inför äldrevänliga akutmottagningar med snabbspår för äldre patienter. Lär av det framgångsrika TioHundra-samarbetet mellan landstinget och Norrtälje kommun kring de äldres behov.
  • Se till att alla akutmottagningar placerar sina mest erfarna läkare längst fram i mottagningskedjan, så att patienten får en första bedömning inom 30 minuter; lär av Sankt Göran.
  • En vårdkö-app som låter stockholmarna se väntetiderna på akutmottagningarna i realtid och kan vägleda dem till annan vård.
  • Öka antalet jourläkarbesök. Barnfamiljer ska inte behöva vänta på akuten utan ska i högre grad få ett besök av en jourläkarbil då det finns behov av akut vård.

Vårdsamverkan Stockholm – behovet av en ny modell

Stockholms läns landsting är Sveriges klart rikaste landsting. Huvudstadsregionen har en stark ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt och dess invånare har en betydligt större skattekraft än övriga svenskar. Dessutom har Stockholms län rikets högsta landstingsskatt.

Trots dessa utmärkta ekonomiska förutsättningar präglas hälso- och sjukvården i Stockholm av problem. Den akuta vården är närmast konstant överbelastad. Samma sak kan sägas om förlossningsvården. Personalbrist medför att allt fler planerade operationer ställs in, och att vårdplatser motsvarande ett helt akutsjukhus måste hållas stängda. Tillgängligheten till vårdcentralerna brister. Vårdpersonalen går på knäna och många medarbetare väljer att lämna landstinget som arbetsgivare.

En huvudorsak till dessa problem är den politik som styrande moderatledda alliansen fört och fortfarande för. Deras i stort sett enda idé för vården är att stycka upp den i allt fler vårdmarknader. På vårdmarknaderna råder etableringsfrihet för privata vårdbolag, vilket innebär att det blir svårt att styra vården både i fråga om geografisk spridning och i fråga om volym. Under alliansens tid vid makten har privata vårdgivare etablerat sig i områden med hög medelinkomst i större utsträckning än i områden med låg. Vårdmarknaderna har också konsekvent haft en snabbare kostnadsutveckling än den övriga vården. Enbart under 2017 kostade vårdmarknaderna 1,8 miljarder kronor mer än de skulle ha gjort med en kostnadsutveckling i linje med den övriga vården.

Att vårdmarknaderna tillåtits bli så dyra har inneburit en relativ omfördelning av resurser till dem från akutsjukhusen och den övriga vården. Det har också inneburit så generösa villkor för de privata vårdgivarna att de haft betydligt bättre möjligheter att attrahera personal än den övriga vården. Detta förklarar en stor del av den personalbrist som akutsjukhusen upplever.

Under sin tid vid makten har alliansen infört hela 37 olika vårdmarknader. Vårdsystemet har därför blivit höggradigt splittrad, och ett sådant system är svårast att orientera i för äldre, för patienter med flera diagnoser och med stora vårdbehov. Lättast att orientera i systemet har de patienter som har de minsta vårdbehoven. Så har vårdmarknadspolitiken också kommit att göra vården mindre jämlik.

Utvecklingen av Vårdsamverkan Stockholm

Mot denna bakgrund gav Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting under 2016 i uppdrag till en av Sveriges främsta vårdexperter, Göran Stiernstedt, att granska vården i Stockholm och lämna förslag till förbättringar. Stiernstedt redovisade sin problembeskrivning vid ett seminarium i Almedalen 2016 och sina slutsatser vid ett seminarium i landstingshuset i mars 2017.

Socialdemokraterna har sedan dess utvecklat politik med utgångspunkt i Göran Stiernstedts rekommendationer. Utvecklingen har skett i dialog med patientföreningar, vårdprofessionerna, landstingsförvaltningen och privata vårdbolag. Resultatet är Vårdsamverkan Stockholm. I det budgetförslag som vi lade i juni 2017 ingick ett antal skarpa Vårdsamverkan-förslag. Några av dessa syns nedan.

Några av förslagen i Vårdsamverkan Stockholm

  • Landstinget ska återta ansvaret för att styra vården, så att vården fördelas jämnt i länet och efter behov snarare än affärsmöjligheter.
  • Primärvården ska ges ett helhetsansvar för patientens hälsa.
  • Vårdcentralerna ska ges i uppdrag att ge varje patient en egen vårdansvarig (EVA).
  • Genom proaktivt arbete, så som regelbundna hälsosamtal, ska folkhälsoklyftorna i länet slutas inom en generation.
  • Vården ska bli mer digitalt tillgänglig för patienten, inklusive genom att landstingets vårdcentraler erbjuder videosamtal med läkare.
  • Genom ett större utbud av specialistvård på vårdcentralerna ska mer vård kunna ges närmare patienten.
  • I dialog med läkarprofessionen utarbetas uppgifter, ansvar och verksamhetsområden (lämpliga patientkategorier) för patientansvarig läkare (PAL).
  • Öka personalens inflytande över sin schemaläggning särskilt på akutsjukhusen.
  • Inför ett byråkratifilter: alla förändringar i hälso- och sjukvårdspolitiken ska analyseras med syfte att minimera administrationen.
  • Påbörja avvecklandet av vårdval förlossning, vårdval ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, vårdval specialiserad palliativ vård och vårdval urologi och återtagandet av den vården i egen regi, alternativt upphandling av den.
facebook Twitter Email