Genom att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies.

Stockholms läns partistödsprojekt i Burma

(text ur AiP) Stockholms läns partidistrikt driver sedan i höstas ett partistödsprojekt med Democratic Party for a New Society (DPNS) i Burma.

– När vi var och besökte dem i november var det många som betonade hur viktigt det var att känna att de har stöd av ett systerparti utifrån, säger Ruben Wågman.

Partidistriktet har bedrivit internationell verksamhet även tidigare men förra året bildades en ny internationell kommitté som består av riksdagsledamoten Mathias Tegnér från Tyresö, Ruben Wågman från Solna, Julia Ekedahl-Lotoft från Värmdö och ombudsmannen Ingrid Rudin. De landade ganska snart i att de gärna ville gå in i ett partistödsprojekt riktat till systerpartiet i Burma för att hjälpa dem att bygga upp sin verksamhet.

– Det är en tvåstegsproblematik i Burma, det finns demokratiska utmaningar men det finns också etniska konflikter, säger Julia Ekedahl-Lotoft.
Tillsammans med Ruben Wågman och Ingrid Rudin besökte hon Yangoon i Burma i november erfarenhetsutbyte vad gäller frågor som burmeserna hade efterfrågat: politisk kommunikation, ledarskap och medial kommunikation. Svenskarna höll öppna workshops där man diskuterade olika frågor.
Något som ofta kom upp var hur man driver välfärdspolitik i praktiken.
– Vi fick mycket frågor om allt från skolpolitik till sjukvårdsfrågor, säger Julia Ekedahl-Lotoft.
– De möts ofta av frågan om det verkligen går att nå till det välfärdssamhälle de pratar om. Sverige kan ju visa att det går, säger Ruben Wågman.

DPNS grundades ursprungligen av studenter och partiet har fortfarande starkt stöd där.
– Det är många ungdomar som vill ha förändring i landet, säger Ruben Wågman.
Partistödsprojekt finansieras med Sida-pengar via Palmecentret. Göteborgsområdets socialdemokratiska partidistrikt har också gått in i projektet.
Att sprida kunskap och engagemang kring Burma i den egna partiorganisationen är en viktig del. Det sker via seminarier och information till de internationella sekreterarna i varje arbetarekommun. Flera arbetarekommuner är också på väg att hålla sina egna Burma-seminarier.
– Det är många som går med i Socialdemokraterna på grund av sitt internationella engagemang, det är viktigt att det finns en plattform att fånga upp det, säger Ruben Wågman.
– Det är ett sätt att höja attraktionsvärdet både för dem som är medlemmar men också för dem som är sympatisörer, säger Julia Ekedahl-Lotoft.

Trots att det hölls fria val i november 2015 har militären fortfarande stort inflytande i Burma. De senaste åren har landet framför allt fått uppmärksamhet på grund av förföljelserna av den muslimska minoriteten rohingyer. I det rådande politiska landskapet är det inte möjligt att officiellt kritisera militären, enligt Julia Ekedahl-Lotoft.
– Men DPNS pratar i positiv bemärkelse om att de tror på ett Burma som är inkluderande, de tror på ett Burma där religiösa grupper lever sida vid sida.
Det finns över 130 etniska minoriteter i Burma och enligt de svenska besökarna märks det att partiet består av folk från olika religioner och etniska grupper.
– Bara i den lilla grupp vi träffade fanns det kristna, buddister och muslimer. Det var tydligt att partiet är en samlande kraft för en progressiv rörelse, säger Julia Ekedahl-Lotoft.

I mars kommer Ingrid Rudin att återvända till Burma, då i sällskap med två personer från Göteborgsområdets socialdemokrater. Till det besöket har DPNS efterfrågat att få höra mer om hur ABF jobbar och studiecirklar.
– Det är förmodligen val i november och det innebär att vi inte kommer åka dit efter sommaren. Man ska inte åka för nära val så att någon kan säga att vi påverkar valet, säger Ingrid Rudin.

Ylva Säfvelin
[email protected]

FAKTA
DPNS bildades 1988 av studenter och ungdomar. Det förbjöds av militärregimen 1990. Partiet är anslutet till det socialdemokratiska internationella nätverket Progressive Alliance.
Det senaste valet i Burma, november 2015, vanns av Aung San Suu Kyis parti Nationella förbundet för demokrati. Det var det första fria parlamentsvalet sedan militären tog makten på 1960-talet. Internationellt har det nya styret fått hård kritik, framför allt för att den muslimska minoriteten rohingyer har förföljts. Militären har fortsatt stort inflytande och många burmeser lever fortfarande i fattigdom.

facebook Twitter Email