NYHET

Nya stadsdelen Bromma parkstad påbörjas och avtalet för Bromma flygplats sägs upp

Nya stadsdelen Bromma parkstad påbörjas och avtalet för Bromma flygplats sägs upp Socialdemokraterna har länge drivit frågan om att avveckla Bromma flygplats för att i stället bygga bostäder på platsen. Nu tar det rödgröna styret i Stockholm det första steget för att utveckla Bromma parkstad – en ny klimatsmart stadsdel med plats för omkring 16 000 bostäder, grönområden och arbetsplatser. Samtidigt ges beskedet att avtalet för Bromma flygplats sägs upp.

Exempelbild

I dag präglas allt för stora delar av Stockholm av bostadsbrist, segregation och trångboddhet. Bostadsbristen hämmar hela Stockholmsregionens tillväxt, kompetensförsörjning och utveckling.

Det är inte rimligt att ha kvar en flygplats mitt i Stockholm som allt färre reser från och som skattebetalarna dessutom tvingas subventionera. Området som Bromma flygplats upptar är ett av få större sammanhängande områden i Stockholm med möjlighet till ett stort antal bostäder och arbetsplatser.

Därför påbörjar nu Stockholms stad ett så kallat programarbete för den nya stadsdelen Bromma parkstad. Området ska omvandlas till en klimatsmart och levande blandstad med runt 16 000 bostäder, arbetsplatser, service och rekreation. Ytterligare minst 6 500 bostäder möjliggörs i närliggande stadsdelar som i dag förhindras av exempelvis flygbuller.

Stockholms stad kommer också att säga upp avtalet för Bromma flygplats med staten. Beskedet lämnas redan nu för att ge staten goda planeringsförutsättningar för att avveckla flygplatsen senast år 2038 och flytta flyget till Arlanda.

Stockholm ska stå redo att bygga bostäder så snart flygplatsen är avvecklad.

Läs mer på Stockholms stads hemsida: https://vaxer.stockholm/bromma-flygplats/ Länk till annan webbplats.

Fakta

Avtalet om Bromma flygplats

Nuvarande avtal mellan Stockholms stad och staten gäller under perioden 1 januari 2008 till och med 31 december 2038. Uppsägningen måste ske senast tre år före avtalstidens utgång. Nu lämnas beskedet att Stockholms stad kommer att säga upp avtalet. Frågan kommer behandlas av kommunfullmäktige under år 2024. Senast år 2038 ska området vara sanerat vilket innebär att flygplatsen behöver avvecklas ett par år innan dess.

 

Stockholm subventionerar flygplatsen

Förra året fick Stockholms stad 3,9 miljoner kronor i avgäld från staten för markområdet. När förlängningen av avtalet tecknades av den dåvarande moderatledda majoriteten fastställdes ersättningen till fem kronor per avresande

passagerare. Från och med år 2009 räknas denna ersättning upp med förändringarna av konsumentprisindex med januari 2008 som bas. Som jämförelse betalar till exempel Stockholms hamnar närmare 50 miljoner kronor årligen i arrende för samtliga elva hamnområden – vilket motsvarar en yta som är knappt hälften så stort som Bromma flygplats.

 

Flygtrafiken

Efter pandemin har de flesta flygplatser sett en starkare återhämtning än Bromma. Medan Arlanda fått tillbaka 85 procent av resenärerna har Bromma bara fått tillbaka hälften. Flera flygbolag har aktivt flyttat från flygplatsen och fler har anmält intresse att flytta till Arlanda.

Arlanda hade innan pandemin (2019) 25 642 623 passagerare och förra året 21 818 580 passagerare, en minskning med 3 824 043 passagerare. Bromma hade under fjolåret 1 184 293 passagerare.

 

Bromma parkstad

Antalet bostäder som ryms inom Bromma parkstad uppskattas till omkring 16 000. Ytterligare cirka 6 500 bostäder uppskattas kunna rymmas inom det så kallade influensområde som i dag påverkas av bullerstörningar från flygplatsen. Totalt handlar det om minst 22 500 bostäder. Det här är en tidig bedömning som kan komma att förändras under arbetets gång.

 

Programarbete – första steget i stadsutvecklingsprocessen

I ett programarbete formar staden en långsiktig vision för en utveckling av ett område och tar fram strategier för hantering av centrala frågor och inriktningar. Arbete med ett program är det första steget i stadsbyggnadsprocessen. Programmet ligger till grund för kommande beslut om områdets framtida markanvändning och kommande arbete med detaljplaner.