Arbetarerörelsens historia
Film 1 Arbetarrörelsen växer fram
Folkskolan
Redan 1640 beslöt riksdagen att alla barn skulle lära sig läsa, kyrkan fick i uppdrag att sköta uppdraget.
Mellan år1668 fram till Folkskolereformen 1842 så var det kyrkan som utgjorde skolan. Det var kyrkans ansvar att se till att invånarna kunde läsa och var också de som kontrollerade om invånare kunde läsa genom husförhören. Husförhören skedde en gång varje år där prästerna besökte varje hus för att kontrollera att de som bodde i husen kunde läsa och kunde sin katekes (en kortversion av bibeln). Det var också ett sätt för staten att se hur den demografiska utvecklingen utvecklades på lokalnivå. Att inte delta i husförhören var straffbart med böter.
Under många hundra år så insåg regeringen att detta system inte fungerade så bra så man började med att socknarna (lite som stadsdelar/kommundelar idag) skulle anställa en skolmästare (dagens lärare/rektor), men då regelverket var så vagt och otydligt så gav det inga effekter och inga skolor blev till.
Efter statskuppen 1809 så började frågan om folkskola drivas först av adeln och sedan av bondeståndet. Men det var inte förän 1840 då frågan fick en förkämpe inom hovet, nämligen kronprins Oscar, som det fick allmänt stöd i hela riksdagen och reformen kunde komma igång på riktigt. Men såklart fanns det redan då frågor om det inte skulle finns speciella skolar för de rika och de fattiga och att man inte kunde blanda barn från olika områden, en debatt som än idag fortsätter…
Folkskolan var 6-årig som grund och sedan kunde eleverna läsa två år till i fortsättningsskola. 1950-talet så blev folkskolan 8-årig. Folkskolan försvann sedan under början av 1970-talet för att ersättas av den skolform som vi har idag.
Källor:
Ett folk börjar skolan: folkskolan 150 år : 1842-1992. Stockholm: Allmänna förl. 1992. Libris Länk till annan webbplats. 7267436 Länk till annan webbplats.. ISBN 91-38-40489-3 Länk till annan webbplats.
Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu (8. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris Länk till annan webbplats. 11894363 Länk till annan webbplats.. ISBN 978-91-44-05552-7 Länk till annan webbplats.
Wagnsson, Ruben Länk till annan webbplats.; Nils Wikström (1942). Svenska folkskolans ledning i ord och bild. Stockholm: Biografiskt Galleri. Libris Länk till annan webbplats. 8081606 Länk till annan webbplats.
Wästerfors, David (2000). ”Skolstart – den svenska folkskolans historia” Länk till annan webbplats.. Populär historia (Lund : Populär historia, 1991-) 2000:5,: sid. 7-10 : ill.. ISSN 1102-0822. ISSN Länk till annan webbplats. 1102-0822 ISSN 1102-0822 Länk till annan webbplats.. Libris Länk till annan webbplats. 3189659 Länk till annan webbplats.
https://lararnashistoria.se/folkskolan-och-grundskolan/ Länk till annan webbplats.
Stånden – Adel, präster, borgare och bönder
De fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder) hade tydligt åtskilda uppgifter, privilegier och rättigheter, där adeln stod högst i rang och bondeståndet lägst. Adeln hade flest privilegier och störst inflytande, och så följde de andra stånden i fallande ordning.
Det var vanligt att man tänkte sig samhället i termer av en kropp där kungen var samhällskroppens huvud, adeln dess armar, prästerna dess hjärta och bönderna dess ben. I denna metafor blir det också tydligt att alla stånden var beroende av varandra – kungen
kunde inte regera utan att det fanns armar som kunde utföra hans bud medan samhället vilade på böndernas arbete.
Metaforen visar också tydligt vem det var som skulle bestämma – benen skulle inte fatta några beslut, utan det var huvudets uppgift.
Källor:
https://popularhistoria.se/vardagsliv/standssamhallet-att-veta-sin-plats
1809 statskupp
1789 införs kungligt envälde i Sverige, det betyder att riksdagen och rådet (föregångare till dagens regering) tappade mycket makt och hade inte så mycket att säga till om. Det medförde att kunden kunde styra lite som han ville. Gustav IV Adolf blev kung efter att hans far blev mördar på den berömda operabalen. Gustav IV Adolf hade stor tilltro till militär styrka vilket inte folket i Sverige höll med om, vilket gjorde att han inte var så omtyckt av folket. Mycket av statens pengar gick till krig och militären medans folket svalt. Missnöjet växer sig dessutom ännu starkare när kungen förlorar Finland 1809. Kungen vill inte fredsförhandla utan vill istället göra ett nytt fälttåg mot Finland för att vinna tillbaka det. Höga ämbetsmän och militären bestämde sig att arrestera kungen, vilket gick oblodigt till och kungen med familj sattes sedan i husarrest på Gripsholms slott och blev sedan avsatt av regeringen. En ny regeringsform tas fram av det första konstitutionsutskottet i Sverige. I den nya regeringsformen innebär att makten delas mellan kungen, riksdagen och råd (dagens regering). Även domstolarna och myndigheterna blir nu självständiga och kan inte längre påverkas av kungen. Även om kungen fram till 1974 fortsatte att ha makt i Sverige som regent så tappade kungen förmågan att bestämma allt själv. Bland annat så fick inte lägre kungen säga till om hur lagar skulle formuleras eller instiftas (upprättas).
Källor:
https://sok.riksarkivet.se/historier/finska-kriget/regeringsformen/ Länk till annan webbplats.
Proletariat – Män utan mark
Från att ha varit ett jordbruk som var till för självhushållning och med små fält (så kallade tegar) Så samlade man flera av dessa tegar och införde istället skiften vilket innebar att man samlade fält och betesmarker som låg nära varandra så att en bonde lättare kunde sköta sin mark. Men skillnaden blev stor mellan vilka marker som bönderna fick och vissa var lättodlade och andra mer sten än jord. Vissa blev också utan marker och fick i stället jobba som jordbrukare hos en jordägare – de utan mark blev proletariatet. De fick betalt i lön (stat – vilket ledde till namnet statare) i natura av sin jordägare. De anställdes på 1 års kontrakt och var utan mark och utan makt, helt i händerna på jordägarnas viljor. En del valde under senare delen av 1800-talet att emigrera till Amerika, där de lockades med gratis mark och hopp om ett bättre liv. 1 miljon svenskar flyttade till Amerika under 100år.
Industrialiseringen i Sverige
Jordbruket som ni inte var en massa små jordbruk samt att det började komma maskiner och effektivare odlingsmetoder gjorde att det inte behövdes lika mycke arbetskraft inom jordbruket och då valde en del att istället flytta in till städerna där det hade börjat skapas nya typer av arbeten. Det var i sågverken i Norrland där industrialiseringen började med hjälp och stöd av Storbritannien som ville köpa virket som vi i Sverige tillverkade, vilket gjorde att sågverken fick pengar som de investerade i exempelvis ångmaskiner. Sedan kom textilindustrin och efter det järn- och stålindustrin. Vi exporterade stora mängder med järn och stål till andra länder vilket gjorde att även den typen av industri fick pengar som kunde investeras i utvecklingen. Industrialiseringen betyder inte att arbetena inte var farliga, många blev av med fingrar, hörsel och väldigt många dog på sina arbetsplatser. Även barnarbete var vanligt men ju mer industrialiseringen utvecklades desto färre barnarbetare i fabrikerna. Det var också under samma tid som Folkskolan blev till.
Källor: https://www.youtube.com/watch?v=FAr232lcaiI Länk till annan webbplats.
https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/industrialisering/ Länk till annan webbplats.
Partiet bildas
Den 19 april 1889 i Murarföreningens lokal på dåvarande Tunnelgatan 12 (Nuvarande Olof Palmes gata 12) i Stockholm, samlas Socialdemokraterna för första gången för att starta Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP). De 49 ombuden som bestod av flera fackliga representanter och mest män. Varför partiet startade var för att fackföreningsrörelsen insåg att de också behövde komma in i det politiska rummet för att få genomslag för de frågor som fackförbunden stred för så som 8 timmars arbetsdag och rösträtten. Blad ombuden fanns det EN kvinna Alina Jägerstedt som såg till att vi som parti redan från början organiserade kvinnor och män annars hade det mycket väl kunnat se annorlunda ut. Det tog dock några år till innan partiet hade ett partiprogram som alla stod bakom. Under den 4:e partikongressen 1897 godkänns det första partiprogrammet där partiet går från ett med ideologiskt dokument till att också innehålla politiska förslag och frågor att driva.
Partiet hade vid sin start drygt 3000 medlemmar. Medlemskap i partiet sågs inte med blida ögon och om ens arbetsgivare fick reda på att man var aktiv i facket eller Socialdemokraterna riskerade man att få sparken. Ofta svartlistades också de som fått sparken så att ingen annan skulle anställa dem heller. Även flera av våra företrädare satt i fängelse under perioder på grund av sitt engagemang.
https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-partiet/var-historia/?utm_source=chatgpt.com#h-Partietbildas
August Palm
Född 5 april 1849, vid tio års ålder blev August föräldralös och hamnade då som skräddarlärling i Malmö, under resor i Danmark och Tyskland för att lära sig sitt yrke möter han den socialistiska ideologin som vuxit sig stark i Europa och sprider sig. Palm började själv med att sprida den socialistiska idéen som agitator. En agitator är en person som försöker påverka andras åsikter eller väcka opinion, ofta i politiskt eller ideologiskt syfte, genom tal, skrift eller annan påverkan. Det gick så långt att han till och med blev utvisad från Tyskland. 1881 kommer Palm tillbaka till Sverige och i Malmö den 6 november håller han sitt berömda tal ”Hvad vil Social-Demokraterna? Palm var också med och startade fler tidningar som på den tiden var ett sätt att skapa opinion och nå ut till allmänheten. Palm hamnade i fängelse några gånger på grund av sin roll som agitator, Hudiksvall 1886 och Stockholm 1887-1889. Under sin tid i fängelset gjorde han ett par träningar av bröd som fortfarande finns bevarade. Att han blev fängslad för sina åsikter visar också på den kamp som Socialdemokratin hade i början. Men han gav inte upp!
https://aip.nu/forsta-fangelsedomen-mot-socialdemokratisk-propaganda/ Länk till annan webbplats.
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/33680 Länk till annan webbplats.
https://efolket.eu/socialistisk-banbrytare-august-palm-1849-1922/ Länk till annan webbplats.
Hjalmar Branting
En son till en professor som skapar en ny väg framåt för Socialdemokratin och en solidarisk välfärdsstat. Han förds 1860 i Stockholm, på universiteten i Uppsala studerar han bland annat matematik och astrologi och jobbar sedan som assistent vid Stockholms observatorium, tills han 1884 bytte till att studera journalistik. Han mötte under sina studier och sitt arbete den socialistiska idén och var färgad av bland annat Eduard Bernstein som förespråkade en reformistisk förändring av samhället. Det vill säga att ta små steg mot ett större mål snarare än att göra revolution och förändra något snabbt.
Branting var med 1889 när partiet startade som en av representanterna på kongressen. Han blev snabbt en ledande person i partiet, då han både kom med teoretiska idéer om hur ideologin i Socialdemokraterna skulle vara, men också som strateg utifrån hur partiet skulle arbeta med olika frågor. Man kan lite säga att om August Palm var den som spred idéerna till folket så var Branting den intellektuelle som gav arbetarrörelsen struktur, språk och trovärdighet i riksdagenspolitik.
År 1896 valdes Branting in i riksdagen som första Socialdemokraten. Han fick ta plats i andra kammaren och drev där på om rösträtt (iaf för alla män), bättre arbetsmiljö och arbetstider för arbetare och många sociala frågor för att minska klyftorna i samhället. 1907 valdes Branting till partiledare i Socialdemokraterna och skapade ett parti som var reformistiskt och demokratiskt. Även Hjalmar Branting spenderade tid i fängelse på grund av sina socialistiska övertygelser trots det så väljs han till statsminister 1920.
Hjalmar Branting har fått Nobels fredspris då han tillsammans med den norska diplomaten Christian Lous Lange engagerade sig och var med och startade Nationernas förbund det som sen kom att bli FN.
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16868 Länk till annan webbplats.
https://www.arbark.se/sv/2025/02/hjalmar-branting-100-ar/
https://www.nobelprize.org/prizes/peace/1921/branting/biographical/
Film 2
Rösträtten
Endast män som hade fyllt 21 år och som uppfyllde vissa ekonomiska krav (ex. inkomst, förmögenhet, betald skatt) fick rösta i riksdagsvalens andra kammare. Det var endast cirka 20 % av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt. I det kommunala valen så var det ännu mer ojämlikt. Där var det så att ju rikare du var desto fler röster fick du. Så dagens, en person och en röst gällde inte där. Vilket skapade ökade klyftor i samhället och väldigt liten möjlighet för vanliga människor att göra sin röst hörd.
1909 blev det allmän rösträtt för män, men det skulle dröja till 1921 innan kvinnor fick rösta i riksdagen. Några av de främsta argumenten som framfördes mot kvinnlig rösträtt var att kvinnor hörde hemma i hemmet och att kvinnor är för känslostyrda och saknar förnuft. Man trodde också att denna frihet skulle göra så att kvinnor skulle vilja ha mer frihet och där med hota familjen och ordningen i samhället.
1919 kunde inte längre de konservativa partierna stå emot liberalernas och Socialdemokraternas påtryckningar för en allmän och lika rösträtt mellan män och kvinnor. Men det skulle dröja några år innan kvinnorna fick rösta. Valet 1921 får kvinnor rösta och ställa upp i riksdagsvalet. 1921 stiger 5 kvinnor in i riksdagen Nelly Thüring och Agda Östlund för Socialdemokraterna samt Bertha Wellin för Högern och Elisabeth Tamm för Liberalernar in i andra kammaren. I första kammaren bland adel, präster och borgare fick Liberalen Kerstin Hasselgren en plats.
Rösträttens historia: Så fick vi allmän och lika rösträtt i Sverige Länk till annan webbplats.
https://riksarkivet.se/resurser/lang-vag-till-snabbt-genombrott Länk till annan webbplats.
Demokratins genombrott : En resa genom vår demokratis historia Länk till annan webbplats.
https://skbl.se/sv/artikel Länk till annan webbplats.
I demokratins namn - kvinnorna som krävde rösträtt Länk till annan webbplats.
Fem första: Nelly Thüring Länk till annan webbplats.
Fem första: Agda Östlund Länk till annan webbplats.
Fem första: Kerstin Hesselgren Länk till annan webbplats.
Fem första: Bertha Wellin Länk till annan webbplats.
Fem första: Elisabeth Tamm Länk till annan webbplats.
1906 vräkningen i Mackmyra – film
Mackmyrakonflikten 1906 Länk till annan webbplats.
Amaltheadådet 1908 Länk till annan webbplats.
1909 Storstrejken
Storstrejken 1909 – även kallad den stora arbetsnedläggelsen – var en av de största konflikterna i svensk arbetsmarknadshistoria. Den involverade cirka 300 000 arbetare och fick djupa konsekvenser för både fackföreningsrörelsen och arbetsgivarsidan. Facket stred för löneökningar, rätten att få organisera sig och trygghet på arbetsmarknanden, att arbetsgivaren inte kunde avskeda (sparka) anställda hur som helst. Under 1908-1909 drabbades Sverige av en finansiell kris och arbetsgivarna ville sänka lönerna och avskedade också arbetare inom industrin för att rädda företagen. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) lockoutade 80 000 arbetare (de stängdes ute från arbetet). LO svarade med att utlysa en allmän strejk – vilket trappade upp konflikten dramatiskt. Strejken pågick mellan 4 augusti och 4 september 1909.Totalt deltog ca 300 000 arbetare, vilket motsvarade en tredjedel av hela arbetskraften. Det fanns inga strejkkassor (ekonomiskt stöd till strejkande), vilket ledde till fattigdom och svält hos många familjer. LO tvingades avbryta strejken för att det inte längre fanns några pengar kvar att stötta de strejkande arbetarnas familjer. LO avslutar strejken utan att vinna något, SAF vägrade kompromissa och hade själva ekonomiska reserver för att kunna hålla ut. Resultatet blev att 25 000 arbetare avskedades, fackföreningsrörelsen försvagades och många lämnade LO för att kunna få arbete.
Källor:
https://www.lo.se/start/om_oss/historia/storstrejken_1909
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/19575 Länk till annan webbplats.
https://www.arbark.se/sv/2009/07/storstrejke Länk till annan webbplats.
https://arbark.se/sv/storstrejken-1909/ Länk till annan webbplats.
https://www.arbark.se/sv/2009/07/storstrejken-1909/ Länk till annan webbplats.
1914 Borggårdskrisen
Borggårdskrisen 1914 var en allvarlig politisk konflikt mellan Sveriges kung Gustaf V och den liberala regeringen under statsminister Karl Staaff. Krisen handlade om försvaret, men i grunden också om monarkins makt kontra demokratins framväxt. Det var ett avgörande ögonblick i svensk politisk historia.
Sverige stod inför ett osäkert säkerhetsläge i Europa (första världskriget närmade sig). Den liberala regeringen (under Karl Staaff) ville inte öka militärutgifterna direkt, utan ville först utreda. Högern, militären och kungen ville omedelbart satsa mer pengar på försvaret. Kung Gustaf V ville visa sitt stöd för försvaret – trots att han enligt regeringsformen skulle hålla sig neutral i partipolitiken. Han bjuder in 30 000 bönder (”bondetåget”) till Stockholm – ett konservativt demonstrationståg som vill stärka försvaret. På Borggården håller kungen ett tal (”borggårdstalet”) där han öppet kritiserar regeringens försvarspolitik. Kungen går därmed emot sin egen regering offentligt, vilket sågs som konstitutionellt oacceptabelt (emot grundlagen). Statsminister Karl Staaff avgår i protest – han menade att kungen gått över gränsen. Kungen tillsätter en opolitisk (konservativt präglad) expeditionsministär - En tillfällig regering som inte har politiskt stöd i riksdagen, men som sköter de löpande regeringsärendena tills en ny, ordinarie regering kan tillträda. Krisen blev en viktig milstolpe i kampen för parlamentarism – alltså principen att regeringen ska ha riksdagens stöd, inte kungens. Efter första världskriget blev det slutgiltigt klart att kungens makt skulle begränsas. Det var sista gången som kungen la sig i politiken!
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20022 Länk till annan webbplats.
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/29685 Länk till annan webbplats.
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/319433 Länk till annan webbplats.
1917 revolutionernas år – Splittringen av partiet
Splittringen av Socialdemokraterna år 1917 var ett av de mest avgörande ögonblicken i svensk arbetarrörelses historia. Den handlade om ideologi, strategi och makt – och ledde till bildandet av det som senare blev Vänsterpartiet.
Revolutioner har skett på flera håll i Europa, i Frankrike på 1800-talet och nu Ryssland. Första världskriget pågår för fullt och det är oroligt i Sverige och i världen. Människor i Sverige svälter och flera hungerdemonstrationer sker runt om i landet då överklassen hade resurser och mätta magar. I Ryssland hade bolsjevikerna (kommunisterna) lyckats störta tsaren (kungen) och hade nu börjat införa socialismen i Ryssland. En del socialdemokrater ville att Sverige skulle göra samma sak, störta kungen och genom revolution förändra samhället snabbt medan en del socialdemokrater hellre vill införa socialismens tankar och idéer steg för steg. Revolution medförde också stor risk för krig och väpnad konflikt.
Vänstern tyckte att partiledningen blev för försiktig, för kompromissvillig. De kritiserade Branting för att inte stödja den ryska revolutionen tydligare. Många unga radikala kände att partiet förlorade sina ideal. Konflikten blev så djup att de inte längre kunde samexistera i samma parti.
När Hjalmar Branting i februari 1917 öppnade partiets tionde kongress slog han fast att kongressen fick lov att ”bli en uppgörelsens dag”. Utgången var tämligen given. Vänsteroppositionen i partiet hade länge förberett brytningen. Metodiskt hade man kritiserat och angripit partiledningen under en lång tid. I bakgrunden fanns den gamla taktikfrågan: Skulle arbetarrörelsen gå den ”parlamentariska vägen” eller välja revolutionära och ”utomparlamentariska metoder”? Brytningen blev oundviklig. Den 2 maj samma år bildade gruppen som lämnat Socialdemokraterna ett nytt parti vid namn ”Socialdemokratiska vänsterpartiet” som inom några år blev ”Sveriges kommunistiska parti”, nuvarande Vänsterpartiet.
https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-partiet/var-historia/ Länk till annan webbplats.
Film 3
Per-Albin Hansson – Folkhemmet
1928 talade Per-Albin Hansson för första gången om Folkhemmet. Ett samhälle där vi ser varandra som familjemedlemmar och där vi inte skapar klyftor mellan oss på grund av inkomst, var vi bor m.m. Han tänkte sig ett samhälle där vi alla hjälps åt med att bygga det gemensamma och att i och med det så bryter de ned de murar och klyftor vi har mellan varandra.
Efter orostiden innan första världskriget och efter med oroligheter, svält, hunger och stora klyftor att det var dags att hitta en ny samhällsform som grundade sig på solidaritet, social trygghet, demokratiskt ansvar och en kompromiss mellan socialism och kapitalism. Tanken var att bygga upp en välfärd som gav alla möjlighet att få vård, utbildning, skola och sociala skyddsnät (som försörjningsstöd, bostadsbidrag m.m.). Så att människor kunde känna trygghet i att om något händer så finns samhället där. Men också att ge fler möjlighet att genom skola och utbildning få nya möjligheter till en klassresa (möjligheten att bli något mer än det jag blir född inom).
Men vi ska också vara ärliga med att alla ingick inte i visionen om Folkhemmet. Romer och kringresande folk var inte accepterade och även idag är de inte en självklar del av det svenska samhället.
Källor
https://www.so-rummet.se/kategorier/folkhemmet Länk till annan webbplats.
Skotten i Ådalen 1931
Den 14 maj 1931 kommer för arbetarrörelsen och Sverige att vara en dag att minnas. En dag som ändrade Sverige och den svenska arbetsmarknaden.
Arbetare i Ådalen gick ut i sympatistrejk den 13 maj för att stötta arbetarna vid sågverk i närheten som fått sänkta löner och sämre villkor. Men för att hålla verksamheten igång på sågverket tog arbetsgivaren in strejkbrytare (personer som mot betalning arbetade trots att det råder strejk). Strejkbrytarna sågs inte med blida ögon, utan arbetarna i Ådalen försökte stoppa dem från att komma fram till sågverket. För att skydda strejkbrytarna tog arbetsgivaren in yrkesmilitär.
Den 14 maj samlades arbetarna för ett demonstrationståg, här går historien lite isär beroende på källor, vissa säger att det var ett organiserat tåg medan andra säger att det var mer spontant. Men ändå så samlades flera tusen personer som började tåg mot strejkbrytarnas boende på en båt i hamnen i Lunde. Demonstrationståget var inte enbart fredligt och man fruktade för strejkbrytarnas liv. Militären ställer därför upp sig för att skydda dem.
Demonstrationståget möter sedan militären och av oklar anledning så skjuter någon i militären iväg ett skott som sedan gör att fler följer. Fyra demonstranter och en åskådare träffas. En del säger att skotten avlossades för att en häst blivit skrämd av blänket från en av topparna från en fana. Andra har teorin om att det var unga soldater som användes och att av nervositet så avlossades ett skott. Skotten avslutades inte förän en trumpetist i demonstrationståget spelade melodin för eldupphör. Hela Sverige hade sorg över händelsen och alla ville se en annan lösning.
På graven med de fyra arbetarna kan man läsa Erik Blombergs dikt om de stupade i Ådalen:
"Här vilar en svensk arbetare.
Stupad i fredstid.
Vapenlös, värnlös.
Arkebuserad av okända kulor.
Brottet var hunger.
Glöm honom aldrig."
Film:
Skotten i Ådalen 1931 Länk till annan webbplats.
Källor:
www.adalen1931.se Länk till annan webbplats.
Saltsjöbadsavtalet
Efter skotten i Ådalen 1931 insåg både arbetsgivare organisationen SAF och LO att det var dags att sätta sig ned och hitta en lösning, för nu hade strejkandet och våldet nått sin gräns.
Under 1930-talet präglades den svenska arbetsmarknaden av mycket stora motsättningar mellan arbetare och arbetsgivare. Strejker, lockouter och öppna konflikter var vanligt förekommande. Sverige hade faktiskt den högsta nivån av arbetsmarknadskonflikter i hela Europa. De återkommande striderna hotade inte bara den ekonomiska stabiliteten, utan också den sociala sammanhållningen. Samtidigt växte de politiska kraven på att införa lagstiftning som skulle begränsa arbetsmarknadens parters möjlighet att ta till konfliktåtgärder. Både LO (Landsorganisationen) och SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen) såg med oro på risken för statlig inblandning och ville i stället reglera villkoren genom frivilliga överenskommelser.
Under flera dagar i Saltsjöbaden kom man tillslut överens om ett avtal som skapade stabilitet på arbetsmarknaden, det vi idag kallar för den svenska modellen. Saltsjöbadsavtalet slog fast att parterna – inte staten – bär det yttersta ansvaret för ordningen på arbetsmarknaden. I praktiken innebar det att LO och SAF tog på sig rollen att själva reglera löner, anställningsvillkor och konfliktåtgärder genom kollektivavtal.
Film:
Saltsjöbadsavtalet 1938 Länk till annan webbplats.
Källor:
Podd: https://poddtoppen.se/podcast/1665577095/vi-bygger-landet/saltsjobadsavtalet-en-historisk-kompromiss
Film 4
Rosornas krig
En långvarig konflikt inom partiet mellan vänster-sossar och LO-sossarna. Den utspelade sig under 1980- och början av 1990-talet. Konflikten kretsade framför allt kring frågor om ekonomisk politik, statens roll i ekonomin och relationen mellan det socialdemokratiska partiet (SAP) och fackföreningsrörelsen, särskilt LO (Landsorganisationen i Sverige).
Bakgrunden till konflikten var den ekonomiska kris som Sverige genomgick under 1970- och 1980-talen. Hög inflation, återkommande devalveringar och växande arbetslöshet satte stor press på regeringen, som i olika omgångar leddes av Olof Palme, Ingvar Carlsson och senare Göran Persson. Regeringen tvingades till en stram ekonomisk politik med besparingar, skattehöjningar och reformer som ibland uppfattades som ett avsteg från den traditionella socialdemokratiska fördelningspolitiken.
Samtidigt drev LO krav på en mer offensiv ekonomisk politik som i högre grad skulle skydda löntagarnas villkor. En särskilt kontroversiell fråga var löntagarfonderna – en idé som syftade till att genom fackliga investeringar stegvis ge löntagarna ett inflytande över företagen. Även om fonderna infördes 1984 i kraftigt urvattnad form, mötte de starkt motstånd inom både näringslivet och delar av SAP:s ledning. LO:s ordförande Stig Malm blev en av frontfigurerna i den interna kritiken mot partiledningens kompromissvilja.
Under denna period uppstod en tydlig spricka mellan LO och det socialdemokratiska partiets ledarskap. LO:s ledning anklagade partiet för att fjärma sig från arbetarklassens intressen och för att föra en politik som i praktiken gynnade kapitalet mer än löntagarna. Regeringen, å sin sida, ansåg att ansvarstagande ekonomisk politik var nödvändigt för att rädda välfärdsstaten.
Konflikten nådde sin kulmen i början av 1990-talet under Ingvar Carlssons och senare Göran Perssons regeringar, när Sverige drabbades av ännu en ekonomisk kris och stora budgetunderskott. LO motsatte sig flera av regeringens åtstramningsförslag, inklusive nedskärningar i välfärden och arbetsmarknadspolitiken. Kritiken framfördes ofta offentligt, vilket förvärrade splittringen. Det fanns till och med röster inom LO som ifrågasatte om man fortfarande borde stödja Socialdemokraterna i val.
Trots den hårda retoriken och stora meningsskiljaktigheter ledde Rosornas krig inte till någon formell partisplittring. Istället markerade konflikten ett skifte i svensk socialdemokrati – från en fackligt dominerad rörelse till en mer pragmatisk och mittenorienterad partistrategi. LO:s inflytande minskade successivt, medan SAP närmade sig en politik där samarbete med näringslivet och ansvar för statsfinanserna prioriterades högre.
Även om det inte längre är någon konflikt så är just denna diskussion fortfarande aktuell i partiet och det finns fortfarande två sidor som står mot varandra.
Källor:
Palme – mordet
På kvällen den 28 februari 1986 promenerade statsminister Olof Palme och hans fru Lisbeth Palme hem efter biobesök vid Sveavägen–Tunnelgatan i centrala Stockholm. Ingen livvakt följde med dem. Strax efter klockan 23:21 sköts Palme i ryggen, och Lisbeth träffades i ryggen men överlevde. Palme avled strax efter midnatt på Sabbatsbergs sjukhus. En man sprang från platsen, och massiva polisinsatser inleddes – det blev en av de största utredningar Sverige någonsin genomfört.
Mordet väckte stor sorg hos svenska folket och många var chockerade över att detta mord skett i Sverige.
Ingvar Carlsson tog över som statsminister och ledder en övergångsregering som sedan 1988 vinner valet.
Efter mordet på Olof Palme så förändras Sverige. Politiker får nu mer skydd än tidigare. Polisens förtroende sjunker efter mordutredningen då ingen mördare hittas och bilden av Sverige som ett tryggt land med lite våldsamhet trasas sönder.
Källor:
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/palmeutredningen/ Länk till annan webbplats.
https://www.so-rummet.se/kategorier/olof-palme Länk till annan webbplats.
Inträde i EU
Efter andra världskriget var Europa i ruiner, hela länder behövde byggas upp och det var brist på varor så som stål och kol, för att inte starta upp fler oroligheter så startades en kol och stål union.
Sverige som under andra världskriget och sedan kalla kriget varit neutrala, neutraliteten började bli svårt, då det innebar att Sverige inte heller kunde samarbeta med andra länder i Europa, då det kunde leda till att neutraliteten inte kunde bibehållas. Men sakta började Sverige se att samarbete i Europa var viktigare än Sveriges egen neutralitet.
Efter Berlinmurens fall så var inte längre Sverige ett land inklämt mellan två stormakter och frågan om att vara med i ett europeiskt samarbete blev igen aktuellt. År 1994 genomförs en folkomröstning om inträde i EU, med 52,3% ja mot 46,8% nej så skickades Sveriges ansökan in.
Från 1995 har Sverige varit en del av EU.
Några av argumenten till JA-sidan var den fria handeln och rörligheten inom EU för varor och människor. Vilket leder till ökad export och rörlighet som sedan i sin tur leder till ekonomisk tillväxt i Sverige. Även Sveriges säkerhetspolitiska läge och utrikespolitiska läge blir stärkt genom det samarbete som EU har. Men för vanliga människor så är friheten att besöka, arbeta och studera inom EU den fördel som de flesta använder sig av.
Några av motargumenten till EU handlar om att beslut som påverkar Sverige fattas utanför Sveriges gränser och det är svårt att få inflytande i besluten. Vissa såg och ser EU som en rikemansklubb där kapitalismen får styra.
Källor:
ATP – Allmän tilläggspension
Före ATP hade Sverige endast en grundläggande folkpension som alla fick ta del av. Men för att ge de som arbetat ett helt arbetsliv bättre pension så ville Socialdemokraterna tillsammans med LO införa ett tillägg som gick ut på att du fick ett tillägg till folkpensionen som baserades på den 15 år som du tjänat mest under och för att få ut max av ATP behövde du ha arbetat i 30år.
Vid omröstningen i riksdagen så vann JA-sidan med endast en röst då en folkpartist avstod att rösta och där med röstade emot partilinjen. Folkpartiet (dagens liberaler), Kristdemokraterna och Högerpartiet (dagen Moderater) var emot införandet då de ansåg att det var alldeles för kostsamt.
Källor:
podd: Vi bygger landet - LO https://open.spotify.com/episode/6S60EziOPW95WKPHsDqR8v?si=b3fc7b572ae34b7b
Text