Från klassdiktatur till demokrati – Stockholms Arbetarekommuns roll i kampen

När Stockholms Arbetarekommun grundades 1900 var Sverige en klassdiktatur. Arbetarklassen saknade rösträtt, inflytande och rättigheter. Genom demonstrationer, strejker och politisk organisering drev rörelsen fram den demokrati vi har idag. Läs om kampen, motståndet och segrarna som formade Stockholm och Sverige.

När Stockholms Arbetarekommun, som också är Stockholms socialdemokratiska partidistrikt, grundades år 1900 var Sverige en klassdiktatur. Landet styrdes av en liten grupp rika män från överklassen, och arbetarklassen saknade både inflytande och rösträtt.

Arbetarekommunens första uppdrag blev att organisera årets första maj-demonstration. Kraven var tydliga:

✅ Åtta timmars arbetsdag

✅ Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor

Men motståndet var hårt. Högern, som idag motsvarar Moderaterna, var svurna motståndare till jämlikhet och demokrati. Under de följande årtiondena genomförde Arbetarekommunen otaliga möten, demonstrationer och aktioner för att förändra samhället. Flera ledande medlemmar fängslades på Långholmen för att de krävde religionsfrihet och reformer av klassamhället.

Detta är några nedslag i berättelsen om hur Stockholms socialdemokrater medverkade i kampen för demokrati i Stockholm och Sverige.

1902 intensifierades kampen för rösträtt.

📌 Efter krav från Stockholms Arbetarekommun hölls en extra partikongress för att stärka rösträttskraven.

📌 Folkmöten i Lill-Jansskogen: Sex stora folkmöten organiserades på söndagar under våren, där tusentals stockholmare samlades för att kräva allmän och lika rösträtt.

I samband med mötet den 20 april bestämde sig mötesdeltagarna för att demonstrera från Lill-Jansskogen till Folkets Hus vid Norra Bantorget. Då ingrep polisen brutalt. Många demonstranter skadades svårt och flera häktades.

En vecka senare genomfördes ännu en demonstration – denna gång utan polisvåld. En viktig seger för rätten att demonstrera och uttrycka sina åsikter.

📌 För att förstärka rösträttskravet genomfördes en tre dagar lång storstrejk med 42 000 deltagare. Arbetsgivarna slog tillbaka – 1 000 anställda vid Separators fabrik avskedades som hämnd.

Protesterna gav resultat, och socialdemokratin började vinna mark politiskt.

1896–1910: De första Socialdemokraterna väljs in i politiska församlingar

Även om rösträtten var inskränkt så lyckades man med att få några socialdemokrater invalda.

📌 1896: Hjalmar Branting valdes in i riksdagen som första socialdemokrat.

📌 1903: Ernst Blomgren, järn- och metallarbetarnas ordförande, blev första socialdemokraten i Stockholms stadsfullmäktige. Hans seger innebar att Enskilda bankens grundare Knut Wallenberg förlorade sin plats.

📌 1910: Gertrud Månsson blev första kvinnan att väljas in i Stockholms stadsfullmäktige.

Gertrud Månsson (1866-1934). Grundare av Allmänna kvinnoklubben. Ledamot av Stockholms fattigvårdsstyrelse

1914: Kungahuset mot folkstyret

Men högern och kungahuset motsatte sig förändring. 1914 blev motsättningarna allt hårdare.

📌 Den 6 februari organiserade Högern ett bondetåg med 30 000 deltagare till Stockholms slott, där kungen offentligt visade sitt misstroende mot den liberala regeringen och krävde nya pansarbåtar och militär upprustning.

📌 två dagar efteråt den 8 februari svarade Arbetarekommunen med en demonstration som samlade 50 000 deltagare. Budskapet var tydligt: folkstyre – inte fåtalsvälde! Många ropade efter republik. Bland dem fanns Borgmästare Carl Lindhagen som dömdes till fängelse eftersom han i arbetartåget hade utropat "Leve republiken!".

Världskrig, revolution eller reformer?

Första världskriget (1914–1918) pågick i Europa. Sverige förblev neutralt, men bristen på mat blev akut. I Stora delar av landet rådde svält.

📌 Våren 1917 stormade kvinnor en livsmedelsbutik nära Nytorget eftersom de misstänkte att handlaren gömt undan potatis för att i stället sälja dyrt till rika kunder. Polisen ingrep brutalt, med övervåld. Resultatet blev kravaller på Södermalm, efteråt kallat Potatisrevolutionen. Efteråt dömdes kvinnorna – inte polisen – till kännbara böter.

Hjalmar Branting blir nästan nedriden av polisen som gör kavallerianfall mot rösträttsdemonstranter på Gustav Adolfs torg.

📌Den 5 juni så arrangerade Arbetarekommunen en stor demokratimanifestation på Gustav Adolfs torg. Ridande polis med sablar försökte skingra folkmassan, men Hjalmar Branting lyckades ta sig in i riksdagen för att ifrån riksdagens talarstol fortsätta argumentera för rösträttsreform.

Nu blev trycket för stort. Den sociala oron fick de besuttna att inse att alternativen stod mellan rösträttsreformer, demokrati eller revolution. Kungahuset och högern tvingades ge efter.

📌 1917–1919 beslutade riksdagen om nya lagar som innebar att Sverige skulle gå från fåtalsvälde till folkstyre.

📌 Vi fick våra första fullt demokratiska riksdagsval 1921. Först nu fick kvinnor och män rösta på lika villkor, enligt principen en människa, en röst. Sverige blev äntligen en fullvärdig politisk demokrati.

📌 Men redan 1919 så hade man det första demokratiska kommunalvalet med allmän rösträtt och lika rösträtt i Stockholm. Resultatet?

✅ Socialdemokraterna fick 44,2 % och 51 mandat i stadsfullmäktige.

✅ Arbetarpartiet hade erövrat makten i Stockholm.

Men nu uppstod en ny fråga: Vad gör man när man har erövrat makten?