Från fabriksgolvet till folkhemmet – Socialdemokratins framväxt i Stockholm

För 150 år sedan var Stockholm en stad präglad av industrier och hårda levnadsvillkor för den växande arbetarklassen. Ur dessa svåra förhållanden växte en kraftfull rörelse fram – en rörelse för rättvisa, demokrati och jämlikhet. Här lades grunden för den socialdemokratiska kampen, och den 11 februari 1900 bildades Stockholms Arbetarekommun. Detta blev starten på en lång historia av organisering, politisk förändring och kamp för ett bättre samhälle.

Industristaden Stockholm och arbetarklassens villkor

För 150 år sedan var Stockholm en stad dominerad av industriarbetsplatser. Stadens snabbt växande arbetarklass levde under mycket svåra sociala förhållanden, något som Per Anders Fogelström levandegör i sin romanserie Mina drömmars stad.

I denna miljö började de första rörelserna för förändring växa fram. De första fackföreningarna bildades – typografernas förening från 1846 förtjänar särskilt att nämnas. Snart grundades även liberala bildningsinstitutioner som Stockholms Arbetareinstitut, men dessa rörelser räckte inte till för många arbetare.

Liberalismen utmanas – behovet av grundläggande förändring

Många i arbetarklassen ansåg att liberalismen endast erbjöd formell likställdhet, utan att lösa de djupare sociala problemen. Det fanns ett behov av mer radikal förändring: ett klasslöst samhälle, verklig jämlikhet och demokrati.

Det blev grunden för arbetarrörelsens utveckling från en liberal till en socialistisk och socialdemokratisk rörelse.

August Palm – socialdemokratins banbrytare

En nyckelperson i den framväxande svenska arbetarrörelsen var August Palm. År 1881 höll han sitt banbrytande föredrag ”Hvad vil Sosial-Demokraterna?” på hotell Stockholm i Malmö. Därefter reste han runt i hela Sverige för att sprida socialdemokratins idéer.

På Annandag Jul samma år höll Palm det första socialdemokratiska mötet i Stockholm, vid Lill-Jansskogen. Detta blev startskottet för en snabb utveckling, där alltfler socialdemokratiska organisationer bildades i Stockholm. Samtidigt deklarerade alltfler fackföreningar stöd för Socialdemokratin.

• Den första föreningen blev Socialdemokratiska arbetarklubben i Stockholm grundad1884 med 39 medlemmar, däribland cigarrarbetare, skomakare, skräddare, målare, svarvare och Hjalmar Branting.
• 1889: Det socialdemokratiska partiet grundades av fackföreningar, Socialdemokratiska föreningar och några nykterhetsloger.

Inspiration från Pariskommunen

Arbetarrörelsen hämtade inspiration från Pariskommunen, världens första arbetarstyrda stat, som 1871 försökte skapa ett mer jämlikt samhälle innan revolten i Paris slogs ner.

Med detta i åtanke beslutade man 1900 att varje kommun skulle ha en egen Arbetarekommun – inte bara som en partiorganisation utan också som en motvikt till den borgerliga kommunen. I väntan på allmän och lika rösträtt för män och kvinnor ville man skapa jämlika samhällen vid sidan av det borgerliga klassamhället.

Grundandet av Stockholms Arbetarekommun

Söndagen den 11 februari 1900 grundades Stockholms Arbetarekommun i Svenska Slöjdföreningens lokal på Brunkebergs torg.

På mötet deltog 64 ombud från 39 organisationer, som tillsammans representerade 6 873 medlemmar. Till ordförande valdes Albert Forsell, och PA Löfgren blev kommunsekreterare.

Den första uppgiften för Arbetarekommunen blev att arrangera första maj-demonstrationen. Organisationens syfte formulerades i stadgar antagna vid ett partimöte den 27 november 1899:

”Till fast och enig politisk och kommunal samverkan förena alla i Stockholm varande partiföreningar.”

En unik dubbelroll

Stockholms Arbetarekommun kom att skilja sig från övriga arbetarekommuner i landet genom att även fungera som partidistrikt. Därför är Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt och Stockholms Arbetarekommun samma organisation.

Albert Forsell – en ledare för rörelsen

Albert Forsell (1865–1937) blev den första ordföranden för Stockholms Arbetarekommun. Han var ursprungligen skomakare från Skaraborgs län och anslöt sig till socialdemokratin 1897.

Forsell blev en central gestalt i arbetarrörelsen. Han var bland annat

• 1900-1904: Ordförande i Stockholms Arbetarekommun.

• 1904–1928: Sekreterare för Stockholms Arbetarekommun.
• 1909–1915: Ledamot i Stockholms stadsfullmäktige.

Under många år gick Forsell längst fram i första maj-tågen med Arbetarekommunens fana i handen.

Text: Dag Larsson