Från klassklyftor till välfärd – Socialdemokratins första år i Stockholms stadshus
När Socialdemokraterna tog makten i Stockholms stadshus stod de inför en stor utmaning – hur skulle de använda sin nyvunna styrka för att skapa ett mer jämlikt samhälle? Under de första årtiondena efter demokratins genombrott drev partiet igenom viktiga reformer för att förbättra bostäder, sjukvård och social trygghet. Här kan du läsa om några av de personer och idéer som formade den tidiga socialdemokratiska politiken i Stockholm.
Demokratin var erövrad. Socialdemokraterna hade fått majoritet i Stockholms stadshus. Men vad skulle man använda makten till?
I Socialdemokraternas kommunalpolitiska program från år 1911 så står det ”att Inom den kommunala förvaltningen kunna ingripande åtgärder vidtagas i syfte att överföra privat-kapitalistiska företag i samhällets ägo eller kontroll. Samt att skydda och stödja de lägre klasserna i deras kamp för bättre levnadsvillkor. Först efter en grundlig demokratisering av den kommunala förvaltningen kunna dock de hittills rådande privatkapitalistiska intressena och synpunkterna undanträngas från dess ledning.”
Man kom att kräva stopp för entreprenader, kommunalisering av bostadsbyggandet, bostadsförmedling, kommunala mjölkbutiker samt inrättande av ett kommunalt tegelbruk. I praktiken blev det emellertid inte så mycket av tanken på att kommunalisera lokala monopol.
Däremot så verkade Socialdemokraterna i stadshuset för att minska de sociala orättvisorna. Mycket energi lades på att få bort de närmast slumlika boendeförhållandena. Man skulle riva ner slumbostäderna och bygga nytt, med ljus och grönska för de boende.
Det är omöjligt att omnämna alla de socialdemokrater som präglade den socialdemokratiska stadshuspolitiken under de första årtiondena efter demokratins genombrott, men här kommer några.
Fattigvårdspolitiken där de hjälpbehövande skulle stå med mössan i handen och visa tacksamhet ersattes med en mer modern socialpolitik. Medborgare som var utsatta hade rätt till hjälp. I det arbetet spelade Stockholms första socialborgarråd Wiktor Karlsson en avgörande roll https://sv.wikipedia.org/wiki/Wictor_ Länk till annan webbplats.
Karlsson blev också den ledande kraften bakom uppförandet av det nya moderna Södersjukhuset. Där han till och med för egen hand konstruerade modellerna till de sjukhussängar som skulle användas på Södersjukhuset. Södersjukhuset blev en manifestation för medborgarnas rätt till god sjukvård oavsett plånbokens storlek.
Zeta Höglund, Stockholms första socialdemokratiska finansborgarråd. Zeta var partivänsterns ledare under det tidiga 1900 talet. 1917 lämnade han socialdemokratin i samband med partisprängningen. När vänstersocialisterna utvecklades till att bli ett stalinistiskt lydparti valde Zeta att återgå till Socialdemokraterna 1926. Zeta var den ledande socialdemokratiska kommunalpolitikern under mycket lång tid. Men han var också redaktör för socialdemokraten och en ledande personlighet i Arbetarekommunen. Något vi återkommer till.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Zeth_H%C3%B6glund Länk till annan webbplats.
Hjalmar Mehr förtjänar ett omnämnande. Mehrs familj var östeuropeiska flyktingar som kom till Sverige 1905. Hjalmar Mehr var borgarråd i 21 år och blev drivande i arbetet med att få bort det dåliga närmast slumliknande bostäderna i centrala Stockholm. Alla även mindre bemedlade hade rätt till goda boendevillkor. Han var också drivande i utbygganden av tunnelbanan och i bildandet av det som idag är Stockholmsregionen.
Mehr är väl idag mest känd för Almstriden. Den handlade om behovet av en ny tunnelbaneuppgång för Kungsträdgårdens tunnelbanestation. Staden hävdade att det krävde att Almarna skulle behöva fällas. Vilket folk inte accepterade. Efter stora protester så Almarna kvar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjalmar_Mehr Länk till annan webbplats.
Anna Lindhagen var också en av de tidiga socialdemokratiska stadshuspolitikerna. Hon var en av de ledande i kampen för kvinnlig rösträtt. Men hon gjorde också stora insatser på det socialpolitiska området. Om du passerar förbi en koloniträdgård i staden så skänk en särskild tanke till Anna Lindhagen. Det ar nämligen hon som grundande den svenska koloniträdgårdsrörelsen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Lindhagen_(politiker) Länk till annan webbplats.
Arbetarekommunen har under sin historia gett ut ett antal valfilmer. De illustrerar väl vilken politik som Socialdemokraterna i Stockholms stadshus förde under 1900 talets första hälft.
Den ena är från 1935 och heter ”En hjälte faller men kampen går vidare”. Den finns bara delvis bevarad. Men illustrerar massarbetslöshetens trettiotal. Innan socialdemokratin tog över makten i Sverige så tyckte de borgerliga att arbetslösa skulle bestraffas. Endast om de fick usel ersättning och tvingades till lågbetalda arbeten, långt under kollektivavtalade löner så skulle ta sig i kragen. Filmen skildrar vår kritik mot denna politik och hur socialdemokratin i Stockholm försökte bygga en bättre stad.
https://www.filmarkivet.se/movies/en-kampe-faller-men-striden-gar-vidare/ Länk till annan webbplats.
Även” Stockholm Folket stad” från 1938 är en riktig pärla. I den skildras det socialdemokratiska välfärdsbygget.
https://www.filmarkivet.se/movies/stockholm-folkets-stad/ Länk till annan webbplats.
Eller Svart på vitt om Stockholm, från 1946. Stolthet över det välfärdssamhälle som vi bygger tillsammans. Kontrasten mellan den slum man vill riva och de nya moderna, ljusa bostäderna är slående.
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/35143 Länk till annan webbplats.