Nyhet


S-kravet: Varningsregister för att skydda svensk välfärd från skurkföretag

I dagsläget sitter staten på en stor mängd information om brottslingar och deras företag som inte delas med kommunerna. Därför behövs ett svenskt varningsregister för att skydda välfärd och offentlig service från kriminell infiltration och skurkföretag.

Kriminell infiltration av svensk välfärd och offentlig service är ett växande problem. Om inget görs riskerar vi att en allt större del av svenska skattepengar hamnar hos kriminella och fuskare. Vissa branscher, som lokalvård och parkskötsel, byggbranschen och personlig assistans är tydliga riskbranscher. Utöver dessa finns HVB-hem som enligt polisen har kriminella kopplingar men där informationen om vilka det gäller inte delas med kommunerna.

- Välfärdsbrott göder den organiserade brottsligheten. Men det drabbar också medborgare som behöver en stark välfärd – äldre som förlitar sig på hemtjänsten eller barn och ungdomar vars framtid står och faller på ett välfungerande HVB-hem. I Stockholms stad tar vi krafttag mot välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet. Men vi kommuner kan inte göra jobbet ensamma, säger Anders Österberg (S), tf finansborgarråd.

Tack vare den före detta Socialdemokratiska regeringen finns en färdig utredning om att låta Bolagsverket ansvara för en funktion som möjliggör så kallade “samordnade registerkontroller”. Det innebär att den kommun som köper tjänster från privata företag får tillgång till uppgifter från register hos Bolagsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Länsstyrelserna. Utredningen bedömde att systemet skulle kunna finnas på plats i år, men Regeringen har skjutit på införandet till 2028.

I Italien finns ett välutvecklat så kallat antimaffiaregister för när det offentliga köper in tjänster och varor, där företag automatiskt granskas mot databaser som samlar information om organiserad brottslighet, arbetslivskriminalitet och grova ekonomiska oegentligheter.

Vi socialdemokrater kräver nu ett svenskt varningsregister för att skydda svensk välfärd och offentlig service från kriminell infiltration. Registret bör ta sin bas i den utredning som den förra regeringen tillsatte, men inspireras av Italiens ambitionsnivå, bli mer omfattande än liggande förslag och framförallt måste det ges ett snabbspår från regeringen.

- Skattepengar inte ska hamna hos kriminella nätverk eller oseriösa företag som utnyttjar sina anställda. Istället för att skynda på arbetet mot arbetslivskriminalitet skjuter nu regeringen frågan på framtiden, det duger inte, säger Johan Danielsson (S), förste vice ordförande i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott.